Konsten att inte tänka efter
Ibland är jag för bra på att tänka efter, ibland inte. Idag var det både och. Stod nyss i duschen och tänkte på hur skönt det skulle bli att gå och lägga sig när vetskapen om att jag inte har gjort allt skolarbete jag verkligen borde ha gjort började ticka i bakhuvudet. Min kropp har dessutom ovanan att förbereda sig på situationer mitt medvetande inte ännu har hunnit avgöra om jag kommer utsättas för, så innan jag visste ordet av kände jag mig pigg som en lärka (trots att jag en halv minut tidigare känt mig svintrött och stod i en varm dusch) och medvetandes bestämde sig för att här ska det vakas. Så kan det gå.
Men ärligt talat så vore det jävligt skönt att kunna ta dagen som den kommer utan att behöva må taskigt stundvis för att man gjorde samma sak dagen innan och sket i det som skulle ha varit gjort för en vecka sen. För att krångla till det. Och blir jag ledsen och hängig under natten har ju faktiskt några sushibitar från min och mammas gomiddag kvar i kylskåpet. Vem kan vara deppig och trött med hemgjord sushi i munnen?

Buttofuckoo jag vill sooovaaa
Men ärligt talat så vore det jävligt skönt att kunna ta dagen som den kommer utan att behöva må taskigt stundvis för att man gjorde samma sak dagen innan och sket i det som skulle ha varit gjort för en vecka sen. För att krångla till det. Och blir jag ledsen och hängig under natten har ju faktiskt några sushibitar från min och mammas gomiddag kvar i kylskåpet. Vem kan vara deppig och trött med hemgjord sushi i munnen?

Buttofuckoo jag vill sooovaaa
Kommentarer
Trackback